Info
Att göra ett gymnasiearbete som mentor innebär att man får ta del av alla fördelar med att vara mentor, samtidigt som man gör ett gymnasiearbete. Man kombinerar nytta med nöje.
Genomförande (Hur funkar det?)
Ett gymnasiearbete är en vetenskaplig undersökning. Detta innebär att eleverna ska ta fram en frågeställning, en metod för att svara på frågeställningen, resultat och slutsatser.
För att genomföra ett gymnasiearbete som mentor behöver mentorerna därför ta fram en frågeställning som kan besvaras med mentorskapet. De behöver sedan hitta en metod för att besvara frågeställningen som använder resurserna mentorskapet ger. Ett väldigt enkelt
exempel skulle kunna vara:
Frågeställning: Bidrar mentorskapet till ökade kunskaper i matematik hos adepterna?
Metod: Låt adepterna göra ett test av deras matematikkunskaper före och efter mentorskapet.
Viktigt att notera här är att eleverna själva måste komma på frågeställning och metod. Intize bidrar endast med de resurser vi kan erbjuda.
Resurser Intize kan erbjuda
Mentorsgrupper.
Böcker, mattekluringar, matte-test m.m.
Möjlighet att genomföra undersökningar på mentorer eller adepter, t.ex genom ett formulär som skickas via mail.
Exempel på ämnen
Matematik
Lärande
Ledarskap
Gruppdynamik
Bra litteratur
Helping: How to Offer, Give, and Receive Help, Edgar H. Schein
Boken ger bra tips på hur man bygger hjälpande relationer, vanliga misstag när man tar “mentorsrollen” och vilka typer av mentorsroller det finns.
How to Solve It: A New Aspect of Mathematical Method, G Polyas
Ger tips på hur man ska gå tillväga när man ska lösa matematikuppgifter. Väldigt kort text men intressant metod för att lösa uppgifter.
Visible learning, John Hattie
En bok som ger insikt i vilka faktor som påverkar lärandet och hur väl det påverkar lärandet.
Drive – The surprising truth about what motivates us, Daniel H. Pink
Tips från f.d. mentor om “intristisk motivation”,
Exempel på frågeställningar
● Hur effektiv blir inlärningen och förståelsen av matematik i grupp? Fungerar det bättre/sämre?
● Då alla individer lär sig på olika sätt, kommer en mer varierad undervisning att resultera i en mer effektiv inlärning?
● Hur kan man göra matematik roligare och mer intressant? (T.ex. Genom att studera/hålla i kreativa matematiklektioner där man kopplar samman matematik med verkligheten på ett annat sätt. Exempelvis att man gör praktiska experiment, visar hur spel kan bygga på sannolikhetslära etc.) ● “Vilka didaktiska modeller finns?”
● “Analysera din matematikundervisning i jämförelse med forskning”
● “Hur följer matteböckerna skolverkets kursmål?”
● “Fungerar mentorskap i matematik?”
● Hur påverkar självförtroendet resultaten i matematik? Blir man bättre på matte för att man tror på sig själv?
● Hur kan tekniska hjälpmedel användas för att underlätta undervisningen?
● Jämföra en vetenskaplig studie med verkligheten.
● Hur kan man påverka elevers inställning till lärande?
● Vad är motivation och vad beror den på?
● Hur påverkar en mentors/lärares inställning och attityd adepternas resultat?
● Vilken påverkan kommer medverkan i mentorsprojektet ha på mina adepters attityd och motivation till skolan?
● Hur kan förståelsen för algebra underlätta inom problemlösning?
● Vilka arbetssätt för att lära sig matematik tycker högstadieelever är roligast?
● Genom vilka arbetssätt upplever högstadieelever att de lär sig matematik bäst?
● Hur stor är betydelsen av variation i undervisningen för att lära sig matematik
● Är diskussioner och muntliga uppgifter ett bra sätt att lära sig matematik?
● Hur kan man öka högstadieelevers intresse för och kunskaper inom matematik?